Förlåt för seg uppdatering! Här kommer ett kort kapitel, lägger kanske in ett till :)

/Camilla

Kapitel 6- Beautiful blue

Vi låg i soffan och kysste varandra länge. Plötsligt sa Harry.

-Annie förlåt… jag vill inte…

-Nej såklart inte Harry… förlåt om du kände dej tvingad på nåt sätt.

-Nej absolut inte, men jag vill bara lära känna dej  bättre först, med tanke på hur lite vi faktistk känner varandra.

-Ja det är sant! Men vi kan ha det mysigt ändå sa jag och kittlade honom i magen.

-Haha såklart sa Harry och tog bort min hand, men han släppte den inte utan höll kvar den.

 -Du är så söt Harry sa jag och tittade in i hans vackra ögon.

-Du är ännu sötare! Lägg dej här på min arm, jag vill bara titta på dej. Dina vackra ögon, dina mjuka läppar och ditt hår. Jag ska titta på dej tills du somnar och ännu längre. Du är så vacker.

 -Du är vacker sa jag sen la mig ner på hans arm, så mysigt hade jag aldrig haft det. Jag blev bara tröttare och tröttare, och jag kände hur ögonlocken blev tyngre. Det sista jag såg innan jag somnade var Harrys blå-gröna ögon som glittrade…

Hej! Sorry att jag inte bloggat,men igår var jag hos mormor hela dagen. Idag blir det inte heller någon bloggning, för jag ska på begravning..:( Så då kan jag oxå passa på att berätta att det är därför jag inte bloggat så mycket...Så jag hoppas ni förstår mig. Men bloggar troligen imorrn,kanske nåt mer inlägg idag,vi fårse. Tack och bock,älskar er läsare som stannar <3 PUSS O KRAM <3 /Sofia

Hejhej! Nu var det länge sen jag bloggade känns det som,och jag som tjatade på Milla att hon skulle blogga...   men har inte hunnit/orkat...  

Nu den här veckan har jag varit hos farmor och farfar och åkt slalom   

Jag kom hem idag,för typ två timmar sen,har typ nothing att blogga om,Milla har säkert ett mycket intressantare liv än vad jag har,nu ska jag typ blogga på min egna blogg

http://sofiasorlin.bloggplatsen.se

Hehe,gå in.

Men vi kan väl höras sen.

Puss♥ /Sofia

Kapitel 5- Your lips my biggest weekness

Hans läppar var mjuka som sammet, han luktade underbart, hans hand i min. Det var helt enkelt helt underbart, helt perfekt. Han satt och kramade om mig medan solen gick ner, mer romantiskt kan det väl inte bli?

-Annie… förlåt att jag är så framåt, men det känns som vi känt varandra så länge!

-Harry det är inte bara du som är framåt. Jag ville också det här! Jag pussade honom på kinden.

-Även fast vi bara känt varandra knappt en dag så gillar jag dig! Du är inte som andra tjejer! Han tittade på mig med sina fina ögon.

-Jag gillar dig också Harry! Sa jag och vi kysstes igen.

Vi låg länge och bara höll om varandra, kysste varandra då och då, och jag önskade att det aldrig skulle ta slut. Jag ville ligga här hela kvällen, i famnen på Harry, på stranden i soldnedgången och bara njuta. Jag kollade på honom och han hade somnat. Han var så vacker. Vinden blåste i mitt hår, nu blev det kallt. Nu ville jag inte stanna ute längre. Jag bestämde mig för att väcka Harry.

-Harry, vakna. Jag viskade försiktigt i hans öra och pussade honom på kinden.

-Ja Annie, vad är det? Han kliade sig i ögonen, jag såg att han var riktigt trött.

-Det är kallt! Ska vi gå in i huset?

-Ja såklart baby! Han tog sina armar omkring mig och kramade mig hårt. Sedan reste vi oss upp, tog våra saker och gick mot huset.

-Du Harry? Skulle du vilja sova hos mig i natt, så slipper du åka hem? Eller ska du till studion imorgon bitti? Jag var väldigt nervös när jag frågade honom det.

 -Aaw, så söt du är Annie! Såklart jag vill sova hos dig! Vi ska till studion rätt tidigt imorgon, men jag smsar killarna att jag kommer lite senare!

- Vad bra! Sa jag och tog hans hand.

Jag plocka upp nyckeln ur ficka och stoppade i nyckelhålet, jag öppnade dörren försiktigt. Klockan var trots allt halv 3 på natten. Jag hyschade åt Harry och sa att han skulle vara tyst och att Martin sov. Harry började ta av sig sina skor,  jag hade bara flip-flops på mig så jag var redan klar. Jag kollade på honom medans han knöt upp snöret, jag kunde inte motstå det. Jag nästan flög på honom och började kyssa honom överallt, Jjag kunde inte motstå honom. Han tog sina varma händer och höll om mig, jag hade mina händer om hans hals. Han lyfte upp mig och bar in mig till vardagsrummet…

/Camilla :)

Kapitel 4 - Never let you go

Mina ögon stirrade på klockan. 18.30, inte mer? Jag hade varit färdig länge nu och var jätte nervös inför kvällen. Jag gick runt, fram och tillbaka och Martin bara skratta åt mig.

-Varför gör du inget så tiden går? Du kan ju sjunga, det var längesen jag hörde dig sjunga. Martin gick bort till hörnet där min gitarr stod och han gav den till mig.

-Okej då. Jag tog gitarren och började sjunga en av Justins låtar ”U smile”. När jag sjöng insåg jag hur mycket jag hade saknat sången. För några år sen sjöng jag flera timmar varje dag, men nu sjöng jag knappt en gång i veckan. Jag ställde ifrån mig gitarren och gick till spegeln för att fixa till den sista detaljen, en blomma i håret fick det bli. Sedan vände jag mina ögon mot klockan, 18.55 Jag bestämde mig för att gå ner till stranden, jag tog korgen i handen och gick till Martin för att säga hej då.

-Nu går jag, vänta inte uppe på mig om jag kommer sent. Jag gick fram och gav han en klapp på huvudet.

-Nej då lilla du. Lycka till! Jag stannar här inne, vill inte störa er små turturduvor.

-Du är allt knäpp du, men älskar dig ändå. Vi ses sen! Puss så länge. Jag gav han en puss på pannan sen gick jag.

Trots att det bara var ungefär 50 meter ner till vattnet kändes det som flera kilometer. Jag gick och funderade på vad som skulle hända och till sist såg jag honom stå där framme vid vattnet. Det var en av de vackraste synerna jag sett, hans bruna lockiga hår blåste i vinden hans ögon glittrade i solen. Han log mot mig och började gå emot mig. Jag såg att han hade dukat fram allt på en picknickfilt, en rödvit rutig, precis som på film.

-Hej Harry. Sa jag och kramade honom lite lätt.

-Hej Annie, vad fin du är! Han kollade på mig från topp till tå.

-Åh tack Harry, du är också fin!

-Kom här och lägg upp din mat på filten. Kan jag sjunga en låt för dig sen?

-Ja såklart! Nu blev jag nyfiken och spänd!  

Några minuter senare hade vi plockat upp maten och Harry började fixa med sin gitarr han hade tagit med sig. Han fixade och fixade och till slut var han klar.

-Jag är inte den bästa gitarristen, det brukar vara Niall som sköter det. Men jag ger mig på det ändå. Eftersom jag har märkt att du gillar Justin så tänkte jag sjunga hans låt ”Never let you go”.

-Haha du spelar säkert jättebra Harry! Sa jag och klappade honom på axeln.

 -Tack Annie!

Han började sjunga i refrängen. ”It’s like an angel came by, oh and took me to heaven, like you took me to heaven girl. ‘Cause when I stare in your eyes it couldn’t be better, I don’t want you to go.” Den texten rörde mig även fast den inte var skriven till mig.

Jag sitter här för första gången med en kille som verkar hur gullig som helst, eller han verkar inte. Han är hur gullig som helst. Undrar vad han tycker om mig, gillar han mig? Jag var kluven, kan man verkligen gilla en person efter en dag? Han hade precis sjungit klart låten och lagt ifrån sig gitarren, han kollade på mig och ville nog att jag skulle säga ett ord. Jag kollade han i ögonen och vi lutade oss mot varandra och våra läppar möttes… 

/Camilla :)

Idag fyller världens finaste bästaste pojke 18 år! :)♥

Kan inte fatta att älsklingen blir stor pojke idag! :*

Många grattis till dej älskade Justin! ♥

Puuuuusssssssssss jag älskar dej!! ♥

/Camilla :)

Kapitel 3 - The limo

Den natten kunde jag inte sova, allt jag tänkte på var hans leende, röst och skratt. Tänk att vi ska träffas idag igen, jag måste handla nya kläder och så tar jag med mig något till picknicken. Jag kollade om Martin fortfarande sov, jag måste ju berätta om igår. Men där låg han och sov. Ett tag funderade jag på att väcka honom, men ångrade mig.Jag blev sugen på te och tassade in i köket och fixade en mugg, med kärleks te, så typiskt, men det var det enda som fanns. Jag var tvungen att ta en tankeställare, var detta verkligen sant? Jag tassade in i sovrummet igen och kollade i under shortsen jag hade haft igår. Blomman jag fick av honom låg där, då måste det vara sant. Jag gick tillbaka till mitt te och sen drömde jag mig bort igen…

- Dagdrömmer du nu igen lilla Annie? Sa Martin gäspandes och rufsade till mig i håret

- Ja, du vet att jag dagdrömmer ofta. Jag har nåt jag vill berätta för dig, något roligt!

 Jag berättade varje ord som vi sa, varje steg till och med varje andetag nästan.

- Men ni skulle träffas idag igen? Gud vad roligt gumman, är jätte glad för din skull.

- Ja, klockan 7. Tack vännen!

- Det kanske blir något, Haha du som har sån otur med killar.  

- Sluta, det är killarna som är så omogna, men vem vet…

-Haha, hoppas inte för mycket nu bara. Men vi håller tummarna att det går bra! Vi får gå och shoppa något snyggt så han lägger märke till dig, så kanske han tänker, Shiit vad snygg hon är!

-Haha du och dina fantasier, men visst skulle det vara roligt om han tyckte jag var söt… Men nu ska vi inte ta några förhastade slutsatser. Jag petade till Martin i sidan och riktigt såg hur han nästan blängde på mig, inte surt såklart, utan för att han skulle göra mig till en riktig snygging.

Vi bestämde oss för att åka och handla kläder. Vi packade ihop det nödvändigaste, plånbok och vattenflaska. Vi låste dörren och började gå mot affärerna som inte alls låg särskilt långt där ifrån. Martin hade utforskat det när jag och Harry pratade på stranden.

 Vi gick och pratade om allt möjligt, från gamla minnen i gymnasiet till min dejt med Harry. Fast jag vågade inte riktigt kalla det dejt, i alla fall inte säga det. I huvudet gick det bra, men att säga det till Martin kändes lite fel. För jag och Harry hade ju bara känt varandra i några timmar, så dejt var inte rätt ord för det hela, en träff, vi skulle träffas. Men Martin som var envis som en åsna sa att det var en dejt, men jag antar att han bara ville mig väl, för han vet hur mitt kärleksliv har varit hela mitt liv. Vi kom fram till affärerna och började kolla runt efter något fint, jag bestämde mig för att ha på mig en klänning. Skorna var inte mycket att tänka på, vi skulle sitta i sanden och äta, vi skulle inte gå runt.

Några timmar senare hade vi hittat den perfekta klänningen, en rosa med en rosett runt midjan i mörkare rosa. Vi hade även hunnit handla lite mat till picknicken. Jag hade bestämt mig för att ta med mig en flaska vin, kiwi-frukter, avokado och baguetter. Martin tvingade mig att köpa vindruvor, han tyckte att det skulle vara romantiskt att jag och Harry skulle sitta och mata varandra med vindruvor. Jag bara skrattade och suckade, Martin hånflinade mot mig. Vi började vandra hemåt och vi var så inne i vårat skrattande att vi inte märkte att en bil svängde in precis intill oss.

-Annie kom hit! Ta med din vän!

Det var Harry, han satt i baksätet på en svart limousin. Han hade bara vevat ner rutan några centimeter, men jag förstod varför. Han ville inte skapa kaos, alla fansen skulle bli hel galna. Jag och Martin hoppade in jämte Harry. Och där inne satt även resten av bandet, Louis, Liam, Niall och Zayn.

-Killar det här är Annie som jag berättade om! Och hennes vän. Sa Harry glatt

Jag och Martin skakade hand med alla sen sa jag.

-Hur kände du igen mig? Jag tittade på Harry.

-Hur kunde jag inte känna igen dig? Jag kände hur Martin puttade till mig löst i sidan, jag kollade på honom och han log.

-Aha okej.. Var det nåt speciellt du ville?

-Nej det var inget speciellt, jag ville bara säga hej till dig och din vän.

Han sträckte fram handen mot Martin och log.

-Du är vännen som är på semester med Annie va?

-Ja det är jag, jag heter Martin. Trevligt att träffas Harry!

Harry log mot Martin och sa till mig:

-Annie, jag kommer ta med mig ljus, revbensbjäll, godis, picnick filt och några små överraskningar.. Han kollade mig rätt in i ögonen och jag i hans, jag var fast, jag kunde inte slita blicken från hans grön bruna vackra ögon. Jag hörde inte alls vad han sa, för han var så vacker... Martin var tvungen att avbryta oss, han kände sig nog lite utanför. Han puttade till mig i sidan, jag släppte Harry blick och kollade på Martin istället.

-Förlåt Harry, men jag och Martin måste gå hem nu. Vi måste fixa allt för ikväll! Jag tog min hand och la på hans.

-Okej vi ses sen Annie! Vi ses en annan gång Martin! Han skakade hand med Martin igen.

Vi hoppade ut ur bilen och vinkade till killarna. Vi såg bilen rulla iväg, bakom hörnet, sen såg vi den inte mer. Vi började gå hemåt igen.

-Han gillar dig jätte mycket, man ser det på honom. Och jag antar att du också gillar honom?

-Vi har bara känt varandra i en dag, så han kan inte gilla mig så mycket. Och ja… jag gillar honom, fast jag kan ju inte säga så mycket än, men han är inte alls som andra killar, han är som dig, fast dig gillar jag ju inte på det viset. Jag tog Martin i handen.

-Kärlek har ingen bestämd tid hur lång tid det ska ta, man känner på en gång om det är kärlek lilla Annie. Martin skrattade till lite åt mig, men jag visste att han var så glad för min skull.

Jag längtade så tills i kväll…

/Camilla

Hejhej! Förlåt först att jag inte bloggat,igår redigerade jag film,och idag har jag varit för lat :( Ska snart sova,tänkte slänga in ett inlägg på den här och min egna blogg! Imorrn har jag Elevens val-sällskapsspel (?) Börjar 8.20 och slutar 14.20 :) Aja,skriver imorrn istället..mobilen dampar och jag är trött. xoxo /Sofia